justindrewbbieberstories

Never Thought; Part 29- Oh shiiiiit  

När jag återfick medvetandet var jag i ett mörkt rum på golvet med en dörr, ensam. Jag hade ingen aning om vart jag var, eller hur jag kom hit. Jag försökte stå upp men då fick jag en stor smärta I min fot. Oh shit. Jag tittar ner och såg blod på den. Vad fan gjorde de dära killar?! Jag försökte skrika för Justin men min mun var täckt med tejp. Sen hörde jag bankade på väggen.

"Alexis? Alexis! Är du vaken?" Justin. Jag har slagit huvudet mot dörren så han visste att jag var.
Justin: "Herregud, Alexis! Vad hände?!"
Jag: "Jag vet inte." Men jag tror inte att han förstod så mycket.
Justin: "Oh shit! Är din mun tejpade? Bang två gånger för ja." Jag slog dörren två gånger.
Justin: "Åh gud... Vi måste få oss härifrån." Sen hörde jag hur en annan dörr från andra sidan av rummet öppnat sig. Där stod... Min ex-styv bror. Ex betyder att min mamma skilde sig med den här killens pappa. Hans namn är Jake. Fan jag hatar den här jävlen. Han är som en jävla 18-årige tv-spel missbrukare.
Jake: "Ja, hej igen Shlexi." Han suger på det. Jag försökte prata, men återigen, dämpade tejpet min röst.
Justin: "Alexis, vem är det?" Jake kom över och bankade på dörren.
Jake: "Håll käften Beaver!" Jag sparkade till honom.
Jake: "Din jävla bitch! Sparkade mig!?"
Justin: "Rör fan henne inte!"
Jake: "Jag kan göra vad fan jag vill med henne!" Han drog sin arm bakåt och kraftfullt slog till min kind. Jag skrek in i tejpet i smärta.
Justin: "Alexis!" Skrek han. Han bankade på dörren men det gick inte att öppna. Jake drog bort tejpen från min mun väldig snabbt. Jag skrek men det knäckte på grund av min röst.
Jake: "Håll käften bitch, nu var en snäll liten flicka och stanna här.." Han klappade mitt huvud men sen sparkade han min mage. Ahh fan, det gjorde ont! Han slog igen dörren.
Justin: "Herregud, Alxi är du okej?"
Jag: "Vad tror du dumbass?"
Justin: "Förlåt." Mumlade han. Sen suckade han.
Jag: "Vad ska vi göra?" Kraxade jag ut.
Justin: "Jag vet inte... Bara, låt honom inte göra dig något, okej?"
Jag: "Justin. Han är en freaking 18. Jag är bara en liten 16-åring.."
Justin: "Menn.. Sparka honom I hans kulor eller något skit, som du gjorde mot mig. Kom igen bara låt honom inte röra dig .."
Jag: "Det kommer bli svårt, Justin."
Justin: "Försök bara, jag skulle aldrig förlåta mig själv om jag låt honom göra det.." Det skickat ett aww i mitt huvud.
Jag: "Justin, du är så söt.." Han skrattade till lite.
Justin: "Tack.. Men nu är det inte tid för romantiska stunder." Jag suckade.
Jag: "Hur ska vi komma ut här ifrån?"
Justin: "Jag vet inte ännu.. Men jag ska lista ut det eftersom de två snubbar var dumma nog att låta mig vara fri."
Jag: "Du är så jävla lucky, repen på mina handleder skär mig!"
Justin: "Lugna ner dig... Flytta inte runt så mycket jag ska försöka få ut dig så fort jag kan. Är det en utgång i det rummet?" Mina ögon sneglade över till där Jake kom in.
Jag: "Yeah."
Justin: "Okej, jag ska försöka bryta ner den här dörren så går vi.. Eller, jaa åtminstone försöker. Okej?"
Jag: "Ok-" Dörren öppnades igen. Där stod.. Derek. Min jävla missbruk exboyfriend.
Justin: "Vem är det?" Viskade han.
Jag: "Min ex Derek." Jag kunde nästan känna att han bliev arg. Jag kunde bara berätta det.
Justin: "Ditt ex, som i, den som skadat dig?" Viskade han högt.
Jag: "Yeah."
Justin: ”Bättre att han inte fucki-"
Derek: "Well, hello baby girl."
Jag: "Kalla mig inte det." Min käke sammanbet sig.
Derek: "Jag kommer att kalla dig vad fan jag vill, bitch." Han kom närmare. Jag var rädd, när vi var ihop, hade jag blåmärken i flera veckor.
Derek: "Hur mår du, älskling?" Han strök min kindmen jag slog till den.
Derek: "Bitch du ska aldrig göra om det!" Han slog mig på samma plats som Jake gjorde.
Derek: "Man skulle kunna tro att du lärde sig att INTE slå mig!"
Justin: "Alexis, Alexis!”
Derek: "Håll käften Beaver."
Derek: "Upp på sängen, bitch." Krävde han, han tog tag i min handled och drog mig upp. [LMFAO, nämnde jag att de linor var obundna? : P] Jag haltade fram till sängen, jag visste att om jag inte gjorde det, skulle han skada mig. Illa. Derek: "Lägg dig"
Justin: "Gör inte det Alexis!" Skrek han från den andra rummet. Han dunkade hårt på dörren.
Derek: "Gör det bitch!" Jag hoppade upp och la mig ner.
Derek: "Bäst för dig om då inte sager något, förstår du?" Jag nickade medans typ hela jag skakade. Han gled av sig sin skjorta. Herregud..
Jag: "Nej, Derek! Gör inte det!"
Justin: "Fan för dig om du rör henne!" Han slog ännu hårdare på dörren. Derek: "Håll käften." Han slog till mig igen. Hans händerna vände sin rätning mot mina shorts och började dra ner dem..
Jag: "Justin!" Det var en högljud skrik och sen såg jag dörren öppnas.
Justin: "Stick ifrån henne!" Han tacklade ner Derek till marken och satte sig på Dereks magen, och slog till honom ett par gånger i ansikte.
Justin: "Kom!" Han drog mig ur sängen. Jag haltade mitt snabbaste men det gjorde för ont. Han sprang ut genom dörren.
Justin: "Kom igen Alexis!" Jag försökte men det gjorde för ont. Jag snubblade på tröskeln.
Jag: "Justin!" Han vände sig om och fick stora ögon.
Justin: "Vad gör du, upp med dig?!"
Jag: "Jag kan fan inte gå upp, dumbass!" Han himmlade med ögonen och sprang tillbaka till mig.
Justin: "Eh, eh..." Han tog upp mig med brud stil och spranf iväg. Det gjorde ont som fan eftersom han rörde sig så mycket men jag brydde mig inte. Jag ville komma bort från dessa physcos. Vi hade ingen aning om vart vi var, Justin sprang och sprang, tills vi var tillräckligt långt ifrån. Han sätte mig ner på en sten och la händerna på knäna medans han andades ut tungt.
Justin: "Fan... Du.. Är.. Tung." Jag slog honom.
Jag: "Håll käften. Nu är det inte tid för skämt!" Han log.
Justin: "Jag vet. Men du ser så söt när du är förbannad.." Han blinkaded.
Jag: "Åh va .."
Justin: "Hey, du fick din röst tillbaka"
Jag: "DUHHH."
Justin: "Nå, låt oss ta en titt på din fot." Han föll på knä framför mig och satte min fot i hans knä.
Justin: "Hm, den blöder." Jag himmlade med mina ögon.
Jag: "Nej, duh Sherlock! Du bör bli läkare!" Han flinade.
Justin: "Ja, men jag läser till att bli en."
Jag: "Nåväl fixa mig då."
Justin: "Jag kan inte, jag är ingen läkare ännu." Han kollade upp på mig.
Justin: "Ja, kom igen. Vi kan försöka hitta nån stuga ..." Han tog upp mig och börjar titta runt.
Justin: "Vänta, vänta shhh... Hör du?" Vi båda var tysta för en liten stund. Det var ett svagt brusande. Vattenfallet!
Justin: "Kom!" Han börjar springa mot ljudet. Vi kom dit fem minuter senare. Justin: "Okej, nu går vi... Den här vägen." Han pekade framåt. Snart efter var vi framför stugan.
Justin: "Ja, de är hemma!" Han bankade på dörren och Macy svarade.
Macy: "Herregud, mamma, pappa! De är här!" Hon lät oss in och Justin la mig på soffan.
Sara: "Men gud! Vad hände?" Justin tog en plats bredvid mig.
Justin: "Jag och Alexis skulle gå ut och ta ett dopp i sjön så kom dom döra två physcos och kidnappade oss." De alla fick stora ögon.
Macy: "Derek och Jake." Muttrade hon.
Jag: "Yeah."
Justin: "Jag vet vem Derek är.. Men vem är Jake?" Jag suckade.
Jag: "Tjaa.. Han är min ex bror."
Justin: "Va?" Jag och Macy nickade.
Justin: "Men.. Varför skulle han vilja kidnappa dig?"
Jag: "Han är ond." Dan kom in i rummet.
Dan: "Jösses, vad har hänt med din fot!" Alla våra ögon sköt mot min fot. Det var svullen, röd och blödig.
Justin: "Vi måste få dig till sjukhuset." Han tog upp mig igen och vi alla gick in i bilen. Jag förstår inte varför alla måste komma.

Det verkade som en evighet tills vi kom fram till sjukhuset. Justin hjälpte mig in i byggnaden medans Sara gick iväg för att få tag på nån sjuksköterska.

Sjuksköterska: "Kom med mig." Justin hjälpte mig upp och han låt luta sig mot honom medans vi gick efter sjuksköterskan.
Sjuksköterska: "Okej Mr Bieber jag klarar mig själv nu. Tack." Hon log, och han gick iväg.
Sjuksköterska: "Okej, tror du att du skulle kunna gå lite längre fram själv?" Jag nickade och tog ett djupt andetag innan långsamt gick on till rummet dom var framför oss.
Sjuksköterska: "Okej, sätt dig så kommer jag om en liten stund." Jag nickade och satte mig på sjukhussängen i den vita rummet som jag hatade så mycket. Att vara här påminde mig om den hemska händelsen...

*FLASHBACK*

Massor av röster pratade på samma gång. Min mammas röst stod ut mest.

Mamma: "Hjälp min älskling!" Jag kände hur någon rullade mig bort. Nästa sak jag visste, var att jag låg på en sjukhussäng.
Jag: "Vart är pappa?!" Jag kollade mig omkring i rummet och såg mamma sitta i ett hörn med händerna i ansiktet.
Jag: "Mamma, vart är pappa?" Hon tittade upp på mig med röda, svullna ögon och skakade på huvudet. Mitt hjärta sjönk.
Jag: "NEJ, NEJ! Han lever fortfarande! Han lever fortfarande mamma!" Hon började snyfta.

*FLASHBACK OVER*

Jag skakade mig ur flashbacken. Det var bara för hemskt.

Läkare: "Hello, Miss Summers."
Jag: "Hej doktorn." Jag la mig ner med mina fötter på sängen.
Läkare: "Så, låt oss ta en titt på det fot." Han rörde den, vilket gjorde att jag hoppade upp av smärtan.
Läkare: "Tyvärr verkar det som om du kommer att behöva ha en operation för att du har ett riktigt djupt sår.." Jag nickade. Kirurgi. Jag har alltid varit rädd för sånna saker. Jag har inte heller gjort nån operation innan.
Läkare: "Okej, så operationen kommer att vara imorgon och så kommer du behöva stanna, men du kan gå hem på torsdag." Jag nickade igen.
Läkare: "Jag ska gå och hämta dina vänner." Han gick ut med sin häfte och sånt. 30 sekunder senare kom alla in.
Macy: "Så.. Vad sa han?"
Jag: "Jag måste ha en kirurgi." Hon rynkade pannan. Hon vet hur mycket jag hatade kirurgi, även om jag aldrig varit med om en.
Macy: "Ooooh.. Jo, det är tufft."
Jag: "Ya think?" Jag suckade.
Justin: "Tja.. När är operationen?"
Jag: "Imorgon." AGH. Jag är rädd. Skräckslagen. Jag tittade ut genom fönstret, och såg inget mer än de svarta
himlen. Wow. Är det redan natt?
Jag: "Ni måste gå.."
Justin: "Kan inte jag få stanna?" Frågade han Sara och Dan.
Sara: "Visst." Log hon. Sara, Dan och barn gick ut.
Macy: "Använd skydd." Hon skrattade.
Justin: "Out!" Hon hållde upp sina händer.
Macy; ”Okej, okej.. Chilla.” Hon gick ut.
Justin; ”Hon är så irriterande." Jag skrattade.
Jag: "Jag vet, men jag älskar henne iaf."
Justin: "Mmm.. Så det dära med foten…"
Jag: "Vad är det?" Jag tittade upp på honom.
Justin: "Jag känner mig som det allt mitt fel." Han suckade.
Jag: "Hur är det ditt fel?"
Justin: "Ja, det skulle inte ha hänt om jag inte ville att vi ska gå ut."
Jag: "Tja, du får inte skylla dig själv." Jag la min hand på hans. Det var religion really awkward i rummet.
Justin: "Så..."
Jag: "Så."
Justin: "Har du svaret?" Han frågade om flickvän saken...
Jag: "Um, ja... Jag vet inte." Han suckade.
Justin: "Du vet, jag är inte så glad att du inte har svarat ännu. Du kan antingen gillar mig eller inte."
Jag: "Men, du vet inte mina skäl."
Justin: "Och vad skulle dom vara?"
Jag: "Du skulle inte förstå!" Jag försökte hålla min ilska inne men, smärtan från foten gjorde allt värre.
Justin: "Vad är det att inte förstå?! Jag gillar dig verkligen. Varför kan du inte svara bara?" Jag svarade inte. Jag vill INTE prata med den hära jävla idioten. Jag var arg på honom för den hära dumma bråket. Vad fan?
Justin: "Vet du vad? I’m out"

Allvarligt, han bettede sig som första gången jag träffade honom. A douche, a idiot, a stuck up pretty boy singer. Jag blev ensam kvar inne i sjukhuset rummet, jag önskar att jag aldrig hade skrikit åt honom. Det var en dum bråk och vi både är idioter att bråk om en SÅNN sak -.-. Dumma bråk. Jag menar, kom igen. Allvarligt? VEM bråkar om ett svar? Jag suckade och vilade mina ögon för en litn stund. Innan jag visste sov jag redan.

Justin’s Perspektiv!

Jag vet inte varför jag blev så arg. Jag antar att jag bara ville att hon skulle bli min, BARA MIN. Jag kunde inte stå ut med att hon kanske gillade nån annan kille. Jag satte mig på golvet brevid hennes rum.

Sjuksköterska: "Sir, du måste gå ut om du inte besöker någon." Jag suckade och stog upp.
Jag: "Okej, jag besöker Alexis Jonhson." Hon nickade, och sen gick iväg.

Jag kollade genom den lilla fönstret och såg att hon sov. Jag gick in i rummet tyst och lutade mig mot stolen som var brevid hennes säng. Jag tittade på henne andas in och ut långsamt, det fick mig att känna mig ledsen att jag ens funderat på att skreka åt henne. Det var en dum liten bråk. Jag tog hennes hand och la mina fingrar inne I hennes hand, och gned min tumme över hennes.

Jag: "Jag älskar dig Alexisi jag har alltid, alltid att göra det.." Viskade jag. Hon skilde hennes läppar lite som hon alltid gör, och gjorde mig mer intresserad av dem. Jag kom till punkten där jag inte kunde stå ut med det längre. Jag placerade mina läppar mot hennes och hennes ögon öppnades stabbt.

Alexis: "Justin?" Jag satte mig.
Jag: "Ja. Um, sorry." Hon stirrade på mig.
Alexis: "Vad gör du här?"
Jag: ”Sjuksköterskan lät mig inte stanna ute i hallen."
Alexis: "Nå, ska du gå eller ska du skälla på mig lite mer?" Hon korsade sina armarna.
Jag: "Jag är ledsen för de tidigare, jag var en idiot för att vara arg över en svar. Jag ville bara att du ska gilla mig like mycket som jag gillar dig” Jag kollade ner.
Alexis; ”Tja, jag gillar dig.. Men ibland kan du verkligen vara en douche”
Jag; ”Jo, jag har en kort temperament." Hon skrattade.
Alexis: "Jag vet, och höjd för att matcha det.." Jag rynkade på min pannan.
Jag: "Jag är inte så kort!"
Alexis: "Klart att du inte är det, Shrimpy." Hon stack ut sin tungan.
Jag: "Fine. Om du kommer att vara elak så där, så ska jag gå på riktigt."
Alexis: "Okej."
Jag: "Kay."
Alexis: "Fine."
Jag: "Good."

Jag gick sakta mot dörren, och väntade på att hon ska be mig att stanna. Men ingenting. Jag vände mig om och såg hennes slutna ögon och att hon andades djupt och långsamt. Asleep. Damn, den hära tjejen kan somna snabbt. Jag skrattade och la mig på soffan, och långsamt gick in i drömmanas land.
_______________________________________________________________________________________________

KKLLAARR! Förlåt för uppdateringen, men förra helgen kunde jag inte för att jag stog 8 TIMMAR utanför en hotel.. Varför?? För att ONE DIRECTION VAR I SVERIGE!!!! AHHHH! Wooow, crazy much ;P Och sen så sov jag över hos en kompis och såå.. Men här är den iaf :) Hoppas ni tycker om den, OCH GLÖM INTE ATT KOOMMENTERA! :)